När man går till bankomaten för att ta ut en slant och kommer på att man glömt grosshandlarplånboken…
Dagens I-landsproblem
Vi har blivit med tjänstefolk
Som vi har väntat på detta – Att låta någon annan städa upp sin egen skit i sitt ”eget” hem.
När vi bokade vår lägenhet på Airbnb frågade vi om det fanns någon möjlighet att få hjälp med viss städning om det skulle behövas. Vi visste inte hur mycket tid E & B skulle ta i anspråk, så det var lika bra att kolla upp. Egentligen var det bara att få nya sängkläder någon gång ibland, få badrummet städat och golven avsvabbade. Det skulle räcka gott för oss.
– ”Jo, det skall nog kanske gå bra” blev det tydliga svaret. Jaja tänkte vi. Går det så går det.
Efter någon vecka då vi träffade lägenhetsinnehavaren frågade hon om vi ville ha hjälp med städning. Hon rekommenderade en dam som hon själv hyrt in i tio år för att städa lägenheten. Vi hade nämnt vad vi ville ha hjälp med så innan städdamen kom så städade vi själva lite lätt det vi inte skulle få hjälp med.
I fredags kl 15.00 kom damen. Inte ett ord engelska, men det spelade inte så stor roll. Hon var helt inställd på att städa, inte småprata. Ett kort hej sen var hon i full gång med att botanisera i städskåpet. Det visade sig ganska snabbt att hon inte hade för avsikt att följa våra önskemål. Hon dammtorkade på ovansidan av dörrkarmar, hatthyllan, varenda hylla, fönsterbänkar, osv. Efter knappt två timmar kom dammsugaren och kort därefter moppen fram. Skinande blanka golv som resultat.
170 SEK kostade kalaset (inklusive dricks). Värt varenda krona 🙂 På fredag är det dags igen.
Det är något på gång
Igår kväll blev det plötsligt tyst i lägenheten. I vanliga fall är det väldigt mycket trafik på gatan utanför fönstret. Kullerstensbeläggningen och den ukrainska körstilen gagnar inte direkt för en trevlig ljudbild. Med andra ord låter det en hel del. Men plötsligt var det tyst. Det visade sig att vägen spärrades av med höga kravallstaket av både polis och militär.
Är det demonstration på gång? Någon slags festlighet i storkorsningen? Något är det.
I morse var det ett ordentligt polis- och militärpådrag efter en tyst natt för ovanlighetens skull. Förutom B som vid tretiden fick en skrikattack som varade i fem minuter. Tror att det var magen som spökade – den var som en ballong och spänd som ett trumskinn. Från gallskrik till tyst på en sekund. Förstår inte…
Efter någon timme började det spelas musik. Heroes med Mums Semmelröv. Hmmm… Kan det vara…? Japp. Årets pride-parad kom slingrandes genom korsningen en bit bort.
Men detta extrema polis- och militärpådrag? Kändes Stockholm-Obama-klass över bemanningen. Hotbilden är väl ganska stor för de som går i tåget. Eller så ville alla i ordningsmakten titta på.
Nu börjar det låta utanför fönstret igen. Kravallstaketen och polisen är borta och söndagsvardagen tillbaka.
Tvillingar – A walk in the park
Häromdagen var det utflykt. Tror det var det första utan att även ett ärende skulle avklaras. Har varit mycket sådana hittills – Papper som skall skickas, något som skall köpas, osv. I närheten där vi bor finns en fin promenadvänlig park vid namn Taras Shevchenko Park. Helt fantastisk enligt lokalbefolkningen – ok tycker vi. Vi är nog bortskämda med växtlighet i centrala delar av städer. Där finns ett par kaffeförsäljare, en restaurang, en faslig massa sittbänkar med Kievs mått mätt. Det är annars inget det gödslas med här. Sitta gör man tydligen inte på stan. Punkt. Mycket märkligt…
Under tiden vi åt de medtagna baguetter/klämmackorna à la Subway (fast 100 gånger fräschare) tittade vi på alla gubbar som satt och spelade schack. Vi blev lite glada när vi skymta en dam, men det visade sig att hennes sällskap bara hade fikastund bland gubbarna. Det såg rätt trivsamt ut för de flesta spelarna. Men en farbror hade det riktigt kämpigt enligt hans minspel. Det var en ordentlig knipa han hamnat i. Han torrtuggade och drog upp och ner mungiporna samtidigt som benen rörde sig nervöst. Han förlorade sitt parti.
Längs promenadstråket stod även även ett par stånd som sålde högkvalitativt krimskrams. Hattar, tvålar, bättre souvenirer, mm. Vanligtvis trillar vi inte dit för något som säljs på liknande sätt, men nu hände det:
Två par väldigt fina barnskor i mjukt skinn. Oerhört trivsamma! Nu är frågan hur vi kan påskynda processen att lära E & B att gå. Tips?
Promenaden avslutades p.g.a. att F blev vansinnigt kissenödig samtidigt som E & B började äta upp sina händer – tydligt tecken på hunger. Så det var bara att gå hem.
Från finrestaurang till att bo i resväska
Jaktmarkerna i Kiev liknar de flesta andra sådana i världen. Det finns tre sätt att jaga mat på: Gå ut att äta, hämta hem mat eller att laga något hemma. Igår kväll valde vi det förstnämnda. Det gäller att tajma in det så att E & B är nyätna och nybytta, annars kan det sluta lite hur som helst. Det gjorde det igår också, fast på ett nytt sätt…
Vi gick till en restaurang där det gick att komma in med vårt dubbelekipage. Bara där har vi nog sållat bot majoriteten av Kievs matställen. Det måste ha varit en hipp restaurang, ty serveringspersonalens namnbrickor var av den digitala typen där namnet ”regnade ner”. Något helt nytt för mig.
Maten kom (samtidigt för oss båda!) och störtregnet med tillhörande åska och blixtar likaså. Folk på gatan började yra sig lite mer än vanligt. Det går över, tänkte vi. Ack så vi bedrog oss. Det tilltog bara mer och mer. Efter att maten var uppäten, en förälder kissad, notan betald började vi bli lite oroliga eftersom det snart var dags för matning av E & B. Deras mat var hemma…
Efter lite övervägande fram och tillbaka kom vi fram till att det nog var bäst att göra en rusning. Det var bara runt kvarteret, så taxi/Uber-alternativet fanns inte riktigt. Ganska så meckigt att packa ihop/upp dubbelvagnen också. Speciellt vid skyfall. Vi packade ner båda bebisarna med madrasser, täcken och allt i en av liggdelarna i barnvagnen, fällde för suffletterna så gott det gick. I och med detta så ”offrade” vi en liggdel till regnet. Men hellre det än två i dubbel bemärkelse genomsura ungar.
Jag laddade lite vid ytterdörren och tog fart. Tio steg senare var skorna fulla med vatten. Ett par minuter senare stog jag skyblöt i porten till vårt hus och pustade ut. Tillsammans med en ryss/ukrainare som var hög som ett hus som undrade om jag hade eld till hans hemrullade rökgrej. Han var trevlig, tror jag. Vi hade vissa språkförbistringar. Ett par minuter senare kom Johanna lunkandes lika skyblöt som mig. Men E & B klarade sig helt torra. Dom låg tätt i bingen och hade förmodligen inte märkt någonting 🙂
Eftersom vi fick offra en liggdel saknades nu en säng för antingen E eller B. Detta löstes på detta sätt:
Att bo i en resväska har fått en ny innebörd 🙂