Läkarbesök med gallskrik

Detta är den tredje rutinkontrollen av läkare som B & E genomgått. Denna gång skulle även hjärtat få sig en undersökning med ultraljud. Eftersom dom är födda för tidigt är hjärtat inte helt färdigutvecklat. Det läcker lite mellan kamrarna om jag förstått det rätt. För att se så detta hål har minskat undersöks det efter ungefär en månad.

B observerar tapeten
B observerar de märkliga djuren på tapeten

Vis av erfarenhet proppade vi inte B & E fulla med mat precis innan undersökningen (det blir så svårt att hålla framförallt E i vaket tillstånd då). Resultatet blev en vaken E som behagade titta på läkaren. Stort framsteg! God viktuppgång och omfångsökning resulterade i byte av mat till barnen. Hittills har dom ätit färdigblandad mjölkersättning som kommer i 70ml-flaskor. Praktiskt och bra, men dyrt. Detta är en leverans vi fått:

160 portioner barnmat
160 portioner barnmat

Tror vi hittills köpt bortåt 15 flak. Dessa levereras av en kvinna som kommer och parkerar på bakgården, vi får ett WhatsApp-meddelande av en annan kvinna som vi beställt av, F går ner med en bunt sedlar i utbyte mot kartongerna. Vid första leveransen sades det att det skulle stå en vit Cheva på bakgården som vi skulle hämta maten vid, kontant betalning. En började genast fundera på om det var en bra idé att gå ner. Eller om det gick att köpa annat än bara barnmat av kvinnan… Det visade sig vara en vit kombi-Skoda. Och hennes dotter var med. Inte alls som jag föreställt mig det.

Nog om barnmat, tillbaka till läkarbesöket. Första delen av undersökningen var den vanliga väga-mäta-känna-undersökningen.

Läkarundersökning

Vid den andra blev det mer liv i luckan. Det drog ut lite på tiden och det blev snart matdags. Det är inte riktigt så att det är förhandlingsbart att skjuta lite på matningen för att ultraljudsmaskinoperatören(?) skall få göra klart sitt jobb. Nej, E visade med all tydlighet genom hoppande tårar ur ögonen och gallskrik medelst darr på rösten att ultraljudsundersökningen bestämt måste avbrytas för matning. Det var så pass illa att maten gick att ätas kall. Då är det kris.

Hålen i hjärtat var små och alla mått som damen visade oss (vilka vi inte begrep så mycket av) låg inom det normala. Vi fick med oss en rapport vi förstod än mindre av och en handfull ultraljudsbilder. Kanske bra att kunna visa upp för sjukvården i Sverige. Vem vet.

I bilen hem lyxade vi till det och serverade varm mat till E & B 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.